Vasaloppets historia började redan år 1520. Sverige befann sig då i union med Danmark. Missnöjet med den danska kungen var stort, inte minst hos Gustav Eriksson, som efter att ha opponerat sig fängslats i Danmark. Men den 24-årige Gustav lyckades fly. Efter att ha landstigit söder om Kalmar började en lång och äventyrlig marsch norrut. I byarna längs vägen manade Gustav bönderna till uppror mot den danska överheten, men folket ville hellre ha fred. Hoppet stod till Dalarna, där folket är känt som hårdfört och sällan fogar sig i fogdars och kungars beslut. Gustav jagades genom Dalarna av danska förföljare, men folket skyddade honom från kung Kristian II:s soldater.
Efter en månad på flykt genom Dalarna stod Gustav utanför Mora kyrka och talade till massorna. Veckorna innan hade hans far och bror, samt 80 andra stormän, blivit halshuggna vid Stockholms blodbad. Gustav undrade hur länge folket tänkte stå ut med grymheterna och uppmanade dem att gripa till vapen. Men de församlade ville först rådgöra med sina grannbyar innan det blev fråga om krig.
Förföljarna närmade sig Gustav innan han fick det besked han ville ha. Därför tvingades han fly västerut mot Norge. Några dagar senare nåddes Mora av nyheten om kung Kristians brutala framfart i Sverige. Folket ångrade då att man inte direkt gett sitt stöd till Gustav. Ortens två bästa skidåkare, Lars och Engelbrekt, skickades därför iväg för att leta reda på den flyende Gustav. I trakten av Sälen var Gustav upphunnen. Han övertalades att återvända till Mora för att leda kampen mot kung Kristian II.
Peder Svart skrev omkring 1560 en berättelse om när Gustav Eriksson var i Dalarna i december 1520.
Dalarna på vintern, i december 1520
”Gustav kommer till Rankhyttan förklädd till bonde. En piga ser en guldstickad skjortkrage under förklädnaden och hämtar Anders Persson (Rankhyttans ägare), som känner igen Gustav från studietiden i Uppsala. Gustav berättar om flykten ur kung Kristian II:s fångenskap och om blodbadet i Stockholm. Anders Persson är välvillig men vill inte få problem, han ber Gustav ge sig av.
Dagen efter kommer Gustav till Arent Persson på Ornäs och ger sig tillkänna. Arent Persson lovar hjälpa honom, men åker i stället till kung Kristians män för att tala om att flyktingen Gustav finns på Ornäs. Arents fru anar hans svek. Hon varnar Gustav, ger honom häst, vagn och dräng. Han åker till kyrkoherde Jon i Svärdsjö, en annan studiekamrat, och vilar där en vecka.
I Rättvik pratar Gustav med bönderna och undrar vad de tycker om danskarnas tyranni. De svarar att de gärna vill göra danskarna motstånd, men inte utan att först höra vad bönder i de andra socknarna tycker.
Gustav beger sig till Mora för att prata med folket där. Samtidigt skickade danske fogden Henrik von Melen folk till Mora för att döda Gustav, eller i alla fall ta honom till fånga. I stället slog Gustav ihjäl en av dem. I julhelgen 1520 talar Gustav med folket i Mora, berättar vad danskarna har gjort honom och påminner om hur danskarna brukat regera. Ville de gå med honom och stoppa fördärvet? Folket i Mora säger nej, de står för sin trohet till kung Kristian. Gustav lämnar Mora och tar sig mot Norge genom västra Dalarna.
Medan Gustav var i Mora kom kung Kristians män till Rättvik. Bönder övermannade dem, men släppte dem fria när de försäkrat att de inte ville Gustav något ont, de hade tvingats att jaga honom. En vecka efter att Gustav hade lämnat Mora kom budet om att kung Kristian skulle rida sin eriksgata. Han hade låtit resa galgar vid varje länsmansgård.
Kort därpå nåddes också Mora av nyheten om Stockholms blodbad. Folket i Mora ångrar att de avvisat Gustav. Dag och natt skidar så några dalkarlar efter Gustav, för att hinna upp honom innan han kommer in i Norge. De hittar honom i Lima och de lovar honom inte bara trohet och lydnad, utan också sina liv, om han bara vill följa med dem tillbaka till Mora. Gustav följer med och koras av alla Dalarnas förnämligaste socknar till Sveriges rikes hövitsman.”
År 1521 började Gustav sitt anfall med dalkarlar i täten. Det tog två och ett halvt år innan kriget var över och Sverige var ett fritt land. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid ett riksmöte i Strängnäs. Nu är han en symbol för världens största skidtävling – Vasaloppet!
Sidan uppdaterades 2022-06-07
